Om

Här kommer fortsättningen av det som är Jag och det som rör, berör och upprör mig. Här kan jag säga vad jag vill, och det gör jag också, men bara när jag själv har lust. Det är inte alltid det är just Dig jag pratar med, men lyssnar du så gör det inget, ofta är det skönt att bara ha någon att tjata ur sig hos.
Jag tycker om mig. Skitmycket! Jag tycker om andra också, precis lika mycket. Mig och de kommer jag kanske skriva om, men i första hand är det bara mig och mig och Jag. För här är jag Chef!
Väl mött!
//M.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från september 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Svarskommentarmedfrågor

"Ytspänning – oh yes! Är du inte fullbokad under ditt besök i Hufvudstaden är det bara att höra av dig så tar vi givetvis en barrunda."

Fullbokad har jag nog aldrig varit? Och "barrunda" gör mig lite nervös, Stockholm är ju stort, tar inte det lite tid? Kan vi ta en lagom sväng bara, tror du? Jag hittar ju inte så bra...

 

Ap o tek

Ap o tek.

Jag tror minnsan jag stavade fel igen.

Inte dåligt att jag såg det i efterhand!

Nästa gång jag ska skriva det är ordet kommer jag nog slänga på ett P till. Om jag inte hunnit glömma det. 

Det där med apotek

Det där med apotek va. Ibland undrar jag på riktigt om de som jobbar där är riktigt med, om du förstår hur jag menar? Med är de säkert, men kan det vara så att de bara anställer människor som är hutlöst saktfärdiga? Kan det vara så att de långsammaste i hela kommun får jobb där? Nej, det kan det ju inte vara, det är ju inte kommunalt. Men kan det vara sveriges långsammaste människor som får jobb där?! Vilken tur för dem, isådana fall.

Jag betvivlar absolut inte deras kompetens, men jävlar i min lilla låda vad det går sakta att vänta sig fram sju nummer. I synnerlighet i Kristinehamn. Jag hann bli så förbannad efter 25 minuter så att jag lämnade min jävla älskade nässprej i sitt lilla fack igen och gav min kölapp med tre nummer kvar till en fattig. (Nej, den var kanske inte fattig på riktigt, men jag kom plötsligt att tänka på Karl-Bertil. Johnsson.)

Jaja, jag blev utan levaxin idag, men det gör inget, jag har kanske bättre och längre tålamod en annan dag.

Men JÄVLAR vad de är långsamma! Jag hinner ju göra massor på deras tid, som att bli förbannad, till exempel. De till och med GÅR långsamt där inne, med fotriktiga skor och allt, det såg jag ju. Jag hann studera dem ett tag. Och där satt jag och funderade på varför i hela friden ska de (samtliga sex jag såg) ha så förbannat fotriktiga skor för? Fula var de också. Skorna, menar jag. Säkert köpta direkt från ortopedens förra årets rea. Jag menar, de SITTER ju bara där. Iallafall nästan...

Ja jösses du.

Fotriktiga skor och långsamhet i närheten av sinnesslöhet.

Det får mig att gå igång! Ja jävlar i havet.

För övrigt mer kan jag väl bara säga att jag var på bio med min älskade Wilma igår. Hon fick välja film och hon valde så förbannat rätt, den lilla gopudingen min!

Jag saknar Dig såg vi.

Se den, det är nästan allt jag kan säga. För jag sitter här än och lyssnar på en mycket speciell låt från igår och vill bara gråta. Gråta, gråta och skrika en aning. För fyttirackarns sicket jäkla liv det finns... Jag tycker att jag kan ha det lite för djävligt då och då, men i relation till...så mycket annat har jag det bra. Väldigt bra.

Jag hatar dig. Jag saknar dig. Jag hatar dig. Jag saknar dig. Jag hatar dig. Jag saknar dig.

Och där gråter jag igen... Jag är BRA på det där! Gråta, alltså. Fast jag gråter mindre efter jag har fått börja med levaxin, har jag hört, jag är inte fullt så känslosam längre. Men det är jag ju visst det. Fast jag kanske inte lipar lika ofta längre... Fast det gör jag visst det. Fast kanske mer ensam. 

För någon vecka sedan fick jag för mig att jag skulle konfirmera mig. De hade sån där vuxenkonfa. Men jag tror jag skiter i det. Jag svär och fiser för mycket. Bland annat. Men ibland kan jag drömma om att det vore förbannat gött att bli lite omvänd eller så. Till något som jag inte vet vad det kan vara. Få en tillhörighet kanske? Slippa vara så ensam? Jag vet inte. Så jag skiter i det. Man vet ju aldrig, de kanske är en sekt man hamnar i, vad vet jag om det?

Man kanske skulle ta och flytta till stan?

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Igår

Igår var jag trött. Väldigt trött.

Men idag är det en ny dag!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Nu har

Nu har hybrisen laggt sig och jag börjar bli trött.

Trevlig lördag.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg