Om

Här kommer fortsättningen av det som är Jag och det som rör, berör och upprör mig. Här kan jag säga vad jag vill, och det gör jag också, men bara när jag själv har lust. Det är inte alltid det är just Dig jag pratar med, men lyssnar du så gör det inget, ofta är det skönt att bara ha någon att tjata ur sig hos.
Jag tycker om mig. Skitmycket! Jag tycker om andra också, precis lika mycket. Mig och de kommer jag kanske skriva om, men i första hand är det bara mig och mig och Jag. För här är jag Chef!
Väl mött!
//M.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Börja blogga på 2 minuter.
Allt är på svenska.
Börja blogga här!

Visar inlägg från juli 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Vinprovning

På fredag blir det den årliga vinprovningen ute på Arnön, det ser jag fram mot. Spanien är årets tema, jag tror det blir bra jag!

På lördag är det Packmoppeturnén på Café August, det blir med bra.

Söndag drar det igång med matcher igen. Alva har just meddelat att hon inte längre tänker spela någon mer fotboll, "eftersom det tar så mycket av min fritid", men Wilma är sugen. Vi börjar med bortamatch i och mot Olsäter.

Sen går det några dagar där jag verkligen hoppas på sol och värme, jag vill ligga och lata mig några dagar på stranden.

Och så kommer torsdagen. Då åker vi till Åland en liten sväng. Wilma, den tölpottan, hon vill inte med, så då slipper hon väl då. Alva däremot hade tur, hon får då ta med sig en kompis, jävlar vad fränt.

Allt bra, jag mår gött!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Plötsligt

Gick alla och la sig. Karln sover, ungarna tittar på film i Storas rum.

Och jag blev helt själv. SJÄLV!

I flera minuter. För det är nog det jag orkar med. Jag är supertrött, men jag ska ta mig tusan passa på att NJUTA lite av att vara lite ensam och vaken. Iallafall en liten stund, nu när möjligheten ändå dök upp.

Jag har det bra jag.

Och jag älskar dem alla!

Förresten så var det räkfrossa här ikväll. Iallafall för den ende som fylde år. Ett, närmare bestämt.

Bossepöjken min.

Hurra, hurra, hurra, hurra.

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Måndag

Första semesterdagen på semester nummer två. Gött, jag känner att jag gillar det här med semester väldigt mycket.

Idag kom en gammal vän på fika, roligt, vi har nog inte setts och umgåtts på flera flera år, så det var extra kul att det var just Erika som kom förbi!

Inatt sover ungarna borta. Så jag och Pärlan frossar. Han i stekta prinskorvar med stark senap, jag i tyst, lugn och ro. Och vi får se på tv vad vi vill, vi får sitta vid datorn när vi vill, och vi kan ha det tvärtyst, om vi stänger av ljudet på tv:n. Fantastiskt gött måste jag säga.

 

Inte var det tyst på matchen va, Jakob?! Jag gissar att du sov i bilen hem, själv var jag heldöd hela långa dagen, men det tror jag berodde på att värmlandsglas är betydligt större än stockholmsglas. Och på något konstigt vis så får jag för mig att du håller med... Men det vart iallafall inte skinn på :) Hoppas vi ses snart igen, det får vi nog se till att göra, så roligt som det var!

Så, nu vet ni att jag lever igen, nu ska jag fortsätta att göra ingenting, i tysthet tills tjejerna dundrar in i morgon igen.

Hej hej!

 

Vad i helvete händer i Norge igentligen???

Jag avskyr att jag frossar i katastrofer. Jag läser ALLT. Jag ser ALLT. Jag vill uppdatera mig hela tiden. Och jag tål inte att någon tjoar och tjimmar i bakgrunden, det ska vara tyst, så jag kan få koncentrera mig.

Nedrans ungar til att ha roligt och för en gångs skull hålla sams. Typiskt att det skulle hända just i en katastrof.

Jag tycker att det är hemskt.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Idag och några dagar tillbaka har det inte hänt ett skit.

Inget särskillt av värde, iallafall.

Jag jobbar, barnen sover och Per sitter selad. Och Bosse mår som fina fisken.

Vi har städtajm på jobbet, få ungar, men mycket dret. Idag fick vi bort en massa gammalt bös, kvar sedan århundradets (förra) början. Sadeljord. Trasiga kläder. Grått garn. Saker jag inte visste vad det var. Leksaker utan mening. Saker ingen vill leka med längre, saker jag kände igen sedan jag själv var liten. Saker med så mycket damm på att ingen tydligen tittat på det på-- görlänge.

Jag är bra på att kasta saker!

Fråga morsan, hon tycker inte jag är klok. Inte Per heller. Honom måste jag nog lära kasta, annars kommer han dö av tillexempel och bland annat tomma burkar i skafferi.

Jag tror jag har blivit så bra på att kasta saker eftersom jag flyttat så ofta i mitt liv. Jag anser att om jag inte har andvändning för saker och ting på ett bra tag, då behöver jag dem förmodligen inte och kommer därför inte heller sakna det. Så då kastar jag det, eftersom det tar plats. Eller yta. Fast vissa saker är jag jätteledsen över att jag kastat, särskillt efter senaste flytten, för två år sedan. Men då var jag ju tvungen att kasta, för att få plats för att bo. Jag lever ju i den enda garderoben, den som är avsed att vara föråd. Då för att få plats med min säng bland annat, fick jag kasta främst saker från det barnen var små. Mina egna saker från jag var liten har jag redan fått kasta. Trist, men jag kunde förmodligen inte ha dem ändå. Hoppas jag.

Men vad tusan, jag samlar ju på minnen och goheter uppe i huvet! Och de ska jag plocka fram (om jag kommer ihåg) när jag blir gammal och får dåligt att göra.

Då ska jag sitta där jag sitter, bläddra i fotoalbum (viktigt med papperskort!) och oja mig över hur vackra barnen var och vad smal och snygg jag var, skratta åt hur vi gick klädda och ta ett par glas vin och äta karameller. Och komma ihåg vilket rikt och framförallt roligt och bra liv jag haft!

Jag är nog få förunnat över vilket sabla bra liv jag har, tror du inte?!

Hurraaaaa för levaxin, utan det hade jag inte tyckt det, för det vet jag, för det känner jag!!!

LEVE LEVAXIN!

Att mitt liv kunde bli så.... Så BRA. Av några tabletter. Det är nästan så jag tror att jag blivit lite lurad på något vis, lyckopiller har man ju hört talas om, men jag tror inte att det är det jag äter, även fast det KÄNNS så. Hallå någon, ÄR levaxin det?

Jag tror att det är ett hormon av något slag, jag tror inte att jag ska blanda ihop de två sakerna, men jag gör det lite i smyg, för jag gissar att de som får lyckopiller kanske känner samma sak som jag gör nu?

Ja inte fan vet jag, det är ju en hel vetenskap, det där.

Men Käre Hilding, jag skiter faktiskt i vilket!!! För som jag mår idag, så ska det tydligen vara alltid, utan att jag har vetat om det.

LYCKA!

Prisad vare lite allt möjligt, hoppas det blir sol på de två semesterveckorna jag har kvar, så jag törs åka och bada iallafall en gång.

Amen.

Förresten, idag bokade jag en kryssning för mig, gubbe och katt till Åbo! Näe, katten var det inte, men ungarna iallafall. Men då ska plötsligt lillungen inte med!!! GRINFIA.......... Men då får hon väl för fan stanna hemma då, så får storasyster ta med sig en kompis i stället.

Vad kul DE ska ha!!! Hurraaaa!

Och jag tänker äta ihjäl mig på bufén, vad de andra ska göra struntar jag i, bara jag får

MMMAAAAAAATTTTTTTTTTT!!!!!!

AMEN en gång till, detta var för sista gången.

Äldre inlägg